Etwas abseits züngelten die Damen des Frauenchors vielstimmig und aufgeregt um die Wette, umklammerten verzweifelt ihre Gesangbücher, als würden diese ihnen in ihrer Seelepein Halt und Trost verleihen. Ein luftiger Schwall heller, erregter Stimmen, der sich kaum gegen den anschwellenden Donner aus den Männerkehlen durchsetzen konnte - ein nunmehr geradezu urweltliches Knurren und Mahlen, das sich jeden Moment in fanatischem Gebrüll Bahn brechen konnte
"Elende Sauerei", ließ sich Rademacher wieder vernehmen.
Seine goldenen Zahnplomben blitzen in der Sonne, während er sprach. Mann konnte das Gefühl haben, ein leises Schwappen und Klatchen zu hören, wenn sich die Falten seines Doppelkinns so heftig bewegte wie eben gerade.
"Und gerade heute, wenn der Bischoff kommt."
"Ein Blamage", sagt ein anderer.
Rademacher köchelte in seinem Zweireiher vor sich hin, tupfte sich immer wieder Schweiß von der hohen Stirn und schüttelte so ostentativ den Kopf, daß man fürchten mußte, er könnte ihm abbrechen.
"Blamiert bis auf die Knochen."
"Keine Rücksichtnahme vor dem Heiligsten."
"Fängt das hier auch schon an..."
"Früher hätte man das Pack an die Wand gestellt..."
En fiende, som tyvärr inte var där.
Något avsides tisslade kvinnorna i damkören flerstämmigt och upprört om händelsen, medan de förtvivlat klamrade sig fast i sina sångböcker, som om de skulle ge hjälp och tröst åt deras själars lidanden. Ett luftigt svall av ljusa, upprörda röster som knappt hördes genom det svällande mullret från manshalsarna - som nu knorrande och malande i varje ögonblick gav ifrån sig fanatiska rop.
"Eländes svineri", Rademacher tog åter till orda.
Hans gyllene tandplomber blixtrade i solen när han talade. Man kunde få känslan av att man hörde ett tyst klapprande, när han så häftigt som han nu gjorde rörde vecken i sina dubbelhakor.
"Och just idag, när biskopen kommer."
"En blamage", sa en annan.
Rademacher kokade i sin dubbelknäppta kostym medan svettdroppar bildades i hans höga panna och skyddade på så sätt ostentativt huvudet att man fruktade att den skulle bryta honom på mitten.
"Det är genant in på bara benknotorna."
"Ingen hänsyn för det heliga."
"Här börjar det."
"Tidigare hade man ställt packet mot väggen..."
Kommentarer:
- Detta avsnitt blir så kort eftersom det är så svårt. Alla bisatserna i de långa komplicerade tyska meningarna faller bara samman i en enda röra. Samtidigt är det många ord jag inte hittar i ordböckerna.
- Översättningarna beträffande damkören och Rademachers kostym är till stor del rena gissningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar